Enligt EU:s definitioner får vin bara kallas vin om det framställs på pressade vindruvor. Men det är beteckningar som är gällande inom den etablerade massindustrin av vin. Faktum är att man kan ägna sig åt i grunden samma procedur men använda sig av andra bär som inte är vindruvor, och vi kallar det likväl vin. Förutom vinframställning på allehanda bär är det dessutom typiskt förekommande att man brygger vin på varierande frukter alternativt juicekoncentrat av olika slag.
Vinframställning hemma är en spännande process att följa. I fall då man inte brygger utifrån en komplett vinsats så har man möjlighet att välja vilka bär eller frukter som vinet ska bestå av. Under sommaren och hösten är det alldeles utmärkt att plocka bär till en kommande egengjord vinsats. Låt bären förvaras i kyla och mörker till dess det är dags.
Viktigt i det initiala skedet av bryggning är att se till att ha ren utrustning och också rent vatten. Orenheter, föroreningar eller annat i vattnet innebär bismaker och kan i värsta fall förstöra vinet helt å hållet. Det är för den skull en god idé att använda aktivt kol för att förädla vattnet som ska användas till bryggningen.
Aktivt kol förekommer i formerna pulverkol, granulerat kol eller högtryckspressat format kol. Vilken rengöringsförmåga det blir beror tillfullo på kolets kvalitet, dess yta i kvadratmeter per gram och porstruktur. Effektivt är att sila vattnet genom granulerat aktivt kol alternativt att tillämpa pulverkol för att slamma upp det. Låt reningen äga rum i rumstemperatur.
För att komma igång med själva bryggningen när planering och rengöring är klart, så behövs en brygghink på ca 30 liter. Den måste ha ett vattenlås som ska vara placerat vid gummit på hinklocket. Det brukar blidas skum under jäsningen de första dagarna och är hinken för liten så kommer mäsk pysa genom vattenlåset.
Senare i processen när den så kallade förjäsningen är färdig så måste vinet tappas om. Då krävs en större jäshink. För att tappa över vinet från ena hinken till den andra så är det nödvändigt med en sughävert. En annan mycket viktig del av utrustningen är en oechslemätare som är till åt att dosera sockerhalten i musten. Även ett mätglas är nödvändigt som är stort nog att oechslemätaren ryms. En lagom storlek på mätglaset brukar vara 100 ml.
Det är inte alltid bara sockerhalten som ger utslag på flytvikten. Beroende på vilka bär eller frukter som används så påverkar dess annorlunda mängder extraktämnen utslaget. Det är betydelsefullt att ha det i åtanke under bryggningens gång.
Mellan varven är det nödvändigt att ta prover av vinet. Det ultimata är att mäta upp ungefär tre deciliter vin i ett litermått. Ta mätglaset till hjälp och fyll upp 100 ml och sänk därefter ned oechslemätaren för att därefter läsa av värdet. Glöm inte bort att anteckna samtliga data och helst föra en grundlig och detaljrik bryggjournal. Det är angeläget att följa utvecklingen av processen för att inte i slutändan bli överraskad. Ta följaktligen självklart också smakprov och låt vinet smakas av länge i munnen.
I slutskedet av processen får vinet stå i jäskärlet i drygt 2-4 veckor, vilket beror på vilken jäst som används, sockerhalt m.m. Tappa om vinet och filtrera på nytt när jäsningen är redo.